I projektet Developing Acid Sulfate Soil for Improved Water Management MASSIW ingår att med hjälp av effektindikatorer visa på vilken effekt sura sulfatjordar har på livet i vattendragen. I Västerbotten i Sverige studerar man i första hand Flarkån där inverkan från sura sulfatjordar är liten uppströms och stiger nedströms, där aktiva sura sulfatjordar förekommer. I Västerbotten har man också fokus på Tvärån och Högforsån, men även andra kustmynnande vattendrag där man sedan tidigare vet att sura sulfatjordar har en påverkan studeras i projektet. På andra sidan Bottniska viken i Österbotten i Finland studerar man fyra mindre vattendrag – Penikån, Harvungån, Vörå å och Kainobäcken – på vilkas avrinningsområden förekomsten av sura sulfatjordar uppskattas variera från 7 till 40 procent.
I vattendragen utför man elprovfiske, provtar och analyserar kiselalger och bottendjur, analyserar fysikalisk-kemiska data och låter göra eDNA (environmental DNA) analyser. Resultaten från de olika undersökningarna kommer att presenteras i form av storymaps och på ett konkret sätt åskådliggöra sura sulfatjordars inverkan på vattendragen.
Att undersöka vattendrag med hjälp av eDNA är något som har blivit vanligare i takt med att metoden utvecklas. Provtagningen inom MASSIW gjordes under tiden 25-29.5.2026 i både Sverige och Finland av det Uppsalabaserade företaget MIX Research. Viktor på Birgersson på MIX Research förklarar metoden:
Alla organismer sprider DNA i sin omgivning och vi kan samla in DNA och analysera det för att se vilka arter som har rört sig i vattnet. När man samlar DNA prover behöver man inte röra vid några individer utan man pressar bara vattnet genom ett finporigt filter ur vilket man i laboratoriet extraherar DNA som man analyserar.
Bild 1. Viktor Birgersson visar upp ett kiselalgsprov.
DNA i filtren konserveras genom att man fyller filtren med etanol genast efter filtreringen. För kiselalgsprover använder Mix Research sig av en annan provtagningsteknik, d.v.s. borstteknik där stenar borstas och avskrapet tas till vara för analys.
Bild 2. 2. Patrick Hernvall samlar in stenar som sedan borstas. I materialet som borstas från ytan analyseras förekomsten av kiselalger.
Man kan bygga upp provtagningen på olika sätt och inom MASSIW valde man främst provplatser där det inte borde förekomma DNA från fiskar som lever i havet. I vattendraget togs prover både uppströms och nedströms från platser där det förekommer aktiva sura sulfatjordar. I proverna som togs ska man studera DNA från benfiskar, flod- och bäcknejonögon samt kiselalger. Interreg Aurora projekt möjliggör att organisationer vid sidan av sin traditionella provtagning kan testa nyare metoder, i det här fallet eDNA-teknik. Det är värdefullt för organisationerna och deras anställda, även utanför projektet, att få tillgång till kunskapen.
I samband med eDNA provtagningen i Finland togs också vattenprover för analys av metaller. De proverna behandlades efter hemkomst genom bland annat filtrering och konservering med syra och sändes sedan till Åbo Akademi där projektteamet analyserade dem. Metallanalysen berättar om det finns sådana metaller i provet som kan ha urlakats ur jorden på grund av lågt pH.
I provtagningen i Finland deltog Viktor Birgersson och Patrick Hernvall från MIX Research, samt Jenny Viklund från Länsstyrelsen Västerbotten och Heidi Smart från Livskraftscentralen i Södra Österbotten. I Sverige ersattes Heidi Smart av Jan Åberg från Länsstyrelsen Västerbotten och i Sverige togs också prover för det Interreg Aurora projektet HIDDEN och för ett projekt som handlar om samfällda mindre vägar och vägtrummor.
Samarbetet över Bottniska viken fungerade utmärkt från upphandling till provtagning och vi ser fram emot att se och dela med oss av resultaten från eDNA analyserna senare under året.
Bild 3. Jenny Viklund och Heidi Smart tycker att det var värdefullt att få jobba tillsammans med något praktiskt.
Text: Heidi Smart
